Generation efter generation har fått sig itutat att ”vill man vara fin får man lida pin” och under historiens lopp har detta ibland fått tragiska konsekvenser. Skönhet och smärta har ofta hört samman och förutom späkning för att hålla sig smal och brännskador för vackra lockar har människan medvetet eller omedvetet riskerat livet för att hålla sig till modetrenderna.

De extremaste varianterna för att uppnå vissa skönhetsideal hittar vi t.ex. i Japan där man förr i tiden band småflickors fötter så hårt att benen bröts och tårna böjdes under fotsulan. Målet var att skapa så små fötter som möjligt och att tvinga fram en viss gångstil som ansågs attraktiv. Ett annat livsfarligt bruk hittar vi bland giraffkvinnorna i Burma där flickors axlar och nyckelben böjs under tyngden av halsringar i ökande antal, vilket ger intrycket av extremt långa halsar. Det har argumenterats att dessa traditioner inte bara har med skönhet att göra men också med kontroll; genom att göra kvinnor så rörelsehindrade som möjligt har man förhindrat deras möjligheter att ta sig därifrån. Här handlar det dock om extrema exempel; skall man ta sig lite närmare hemmaplan upptäcker man snart att även västerländska kulturer ofta gått till måttlösa längder i modets namn.

Under Antiken ansågs det vara mycket attraktivt att vara så blek som möjligt och folk smorde in sig med allehanda farliga salvor för att uppnå detta. Vanliga ingredienser var svavel, bly eller arsenik vilket må ha lett till önskat resultat men samtidigt ledde till alltifrån yrselanfall och utslag till döden. Man var ofta medveten om riskerna men föredrog dem framför det otänkbara alternativet att vara oattraktiv. Ingredienserna fortsatte användas under medeltiden och in på 1800-talets viktorianska era var det till och med vanligt att man åt dem för att hålla fräknarna borta.

Kläder har också varit livsfarliga under vissa tidsperioder. Håller man sig kvar på 1800-talet blev en viss grön nyans mycket populär efter att man börjat framställa den med arsenik. Att gå klädd i detta material var naturligtvis inte det lämpligaste och både män och kvinnor kräktes, blev blinda och avled efter att ha gått klädda i färgen för länge. Tidens populära höghattar gjordes extra blanka med hjälp av kvicksilver vilket sakta men säkert påverkade hattmakarna i så hög grad att det på engelska än idag finns ett uttryck, Mad as a Hatter = galen som en hattmakare. Går man tillbaka ett århundrade var krinolinen en annan farlig trend; eftersom den var så stor blev det lätt för kvinnor att råka stöta till levande ljus eller komma för nära en öppna spisen och om olyckan var framme kunde de inte ta sig ur sina dräkter i tid.

Nuförtiden har man inte lika många uppenbara risker men det talas ofta om olika kemiska ämnen i textiler som kan vara farliga för hälsan. Sedan bör man inte glömma hur plastikkirurgin gjort ett enormt intåg på modescenen och att män och kvinnor idag riskerar sina liv för att bli snyggare. Modeoffer finns det alltså fortfarande gott om!

2017-02-25